


img. by me, oredigerade och uppdragna till dubbel storlek, därav den dåliga kvaliteten. Tänkte på rivna hus och glassplitter kontra det falska komplimangsspridandet.
"Smickra dig fram genom karriären"
Tänkte på att framgång nås genom falskt kindpussande och creditutdelning i uppmärksamhetsvärlden, det är lika uppenbart rumpussande som lögnerna mediatjejerna sprider om varandra i form av komplimanger. Men det är förmodligen inte en fungerande eller långt vinnande taktik att vara brutalt ärlig i mediaflödet. Komplimangsspridningen är liksom uttröttande, vore det helt fel att säga senaste chiclit boken var totalt urkass eller att gästdesigners plagg inte var så snygga om resten av branschen sa?
Visst allt det där är en smaksak men jag undrar vad lite uppriktighet skulle göra i till allas självinsikter. Jag antar att min bittra kritikerådra både drar mig framåt och bakåt men det är så befriande att kritisera och irritera. Men jag ska prisa, rosa och höja saker till skyarna också. Ska se till att det blir fifty fifty, vill inte vara den cyniska svartklädda bitterf*ttan liksom.
Jag vet. Jag är snål med fulorden. Jag beklär dem hellre i andra bokstäver en låter dem förfula min text. Även om dem kan berika andras.
Förövrigt, innan jag avslutar, måste bara få uttrycka min irritation mot felbenämningar som att blondinbella skulle vara en modebloggare eller att sex and the city är flamsigt sexprat över cocktails och endast detta. Inte sant. Sex and the City är en relationsskola som diskuterar kvinnors självständighet, genus, livskriser och såklart ett och annat sextips. Men ändå, tvätta bort fånighetsstämpeln från SATC.
Nu ska jag nog sova. Ska upp 05.30. Godnatt