Mm, när man är sjuk så; lyssnar man mycket på florence + the machine, gör onödiga saker på facebook, skickar pinsamma sms även fast jag står för dem, pluggar inte till matteprovet, längtar till helgen och till sommaren, saknar vännerna, dricker honungsvatten, sitter framför tv'n och zappar, sover mycket. Det är jobbigt att inte få pussas, mh, men det var oförskämt härligt när jag gjorde det i alla fall. att pussas är underskattat, för det är ganska så awesome precis som oscar. åh jag är kär.
imorgon är det helg! och lov! pussss
onsdag 24 februari 2010
jag träffade min kärlek idag, det var roligt. vi pussades fast vi inte borde, för vi är sjuka,
Det jag älskar med honom, hur fint han ler mot mig, ett leende som gör mig lycklig. när vi ligger och pratar viktiga saker sent om nätterna, när han kysser mig, när han spontan-spelar gitarr sådär fint och skriver saker till mig, när han kramar mig och håller om mig, hur snygg han är med sitt ostyriga hår så jag brukar kolla på honom i smyg, hur han är söt när han blir kittlad, hur cool gitarrist han är i sitt hippa band, hur han får saker gjort, hur roligt vi har när vi ligger i hans loft, och överallt annars också. att vi har en massa gemensamma vänner, att han tycker om mig, plus hundra andra saker, jag hinner bara inte skriva nu, för jag ska läsa om medeltida litteratur,
(pics from lolitas.se) Det är konstigt hur fem dagar kan flyta tillsammans sådär. Bilden ovan gör mig så lycklig, jag vill också ha moln-marshmallows. Jag blir lycklig av florence + the machines(blandning av kate nash och imogen heap och lite miike snow feeling) låtar - typ rabbit heart och you've got the love för att de är de enda jag har lyssnat på såhär långt. Jag vill till skolan träffa alla + träffa min kärlek. Jag drömmer om sommaren och tänkte på hur lycklig jag var de första sommardagarna förra året, när skolan nästan är slut, när man är nykär, när sommaren väntar, ha på sig tygskor och blommiga kjolar, äta glass i vårgräset eller på kth-trappan. Det är skrämmande att vädret får en att må så mycket sämre att inte uppskatta livet och orka så mycket mindre. Jag saknar min inspirationsmapp som ligger på andra trasiga datorn, med tusen bilder, jag bläddrade igenom den igår innan jag skulle sova för jag har den på min ipod.
(bild från elsas fina blogg) Östermalmsgatan som vi vandrat många kalla vinternätter.
Den du är kär i för första gången. Den du säger att du älskar på riktigt för första gången. Den du har sex med för första gången. Den där första personen. Den personen kommer alltid stanna i ditt hjärta, oavsett vad.
Jag vet inte varför, men jag har fastnat så för Tristan och Isolde, den är så tragisk, det är något med sorlig och omöjlig kärlek och en hemsk död. Den är vacker den filmen. Borde sova lite, mitt huvud snurrar och mitt hjärta slår så fort att jag mår illa. Idag har jag upptäckt att florence + the machine är bra och deras cover på fantastiska you got the love(Florence + The Machine – You've Got The Love) från sista avsnittet av SATC, det är sorg. Har spelat wii vilket är dumt när man bara borde sova, men jag blir galen på att jag inte kan träna, drucikt sju koppar honungsvatten, blivit less på internet och försökt plugga. Jag lyckas inte med så mycket nu för dagarna.
"Jag vill minnas månaderna som passerat, alla känslor jag har känt. Allt jag har gått igenom med dig. De första månaderna, pirret, sommaren, att ta nya steg och uppleva saker för första gången, det speciella. Allt har flutit samman till något diffust. Jag minns det med ett leende på läpparna. Du var vacker och vi var oerfarna, sådan kärlek hade jag aldrig tidigare mött. Som jag älskade dig, som jag älskar dig."
Jag är sjuk och likaså är han som jag älskar, han är riktigt sjuk, men han kommer överleva. Jag såg nyss en film, det var två stycken personer om älskade varandra mer än livet självt men de fick inte vara tillsammans, hon var bortgift han jobbade för hennes man. De var förälskade i hemlighet men när de blev avslöjade skulle de båda dö, men de blev benådade. Hon åkte iväg i en båt, de kunde ha flytt tillsammans, men han stannade för att kungariket inte skulle falla bara på grund av deras kärlek och så kom fienderna från landet på andra sidan havet. Med massa svärd och en stack in ett svärd djupt i hans mage. Blodet rann. Han blev buren ner till floden, det var natt och månen speglade sig i flodens glans. Hon återvände och följde spåret av blod som ledde dit han satt döende, den hon älskade så mycket. Där satt han i skuggan av bron när hon kom med sitt långa lockiga blonda hår, hon satte sig bredvid honom, grät. Hans sista ord var; "You were right. I don't know if life is greater than death. But love was more than either." Han dog, hon kysste honom. Deras liv var över. Och så grät jag för jag vet hur ont kärlek kan göra.
Jag kommer hata mig själv efter att ha skrivit det här inlägget.
Jag blev klar med min modetext, tidsbrist har olika sidor, det är inte roligt att skriva under stress men det är effektivt. Mm. Det mesta är jobbigt, jag borde inte klaga men jag orkar inget för tillfället. Tyck inte synd om någon, verkligen inte. Speciellt inte mig. Men jag känner bara för att uttrycka mig negativt.
Jag orkar inte min skola full med självupptagna esteter och statuskåta brats. Seriously. Lärarna är inte vidare bra, det finns några, esteter går inte att samarbeta med, om du inte vill göra hela arbetet själv.
M - jag är dålig, kan glömma framtid och mvg'n, att flytta hemifrån eller studera utomlands eller få mitt drömjobb och vara lycklig.
Sjuk och lat och går runt i min feberyra och springer runt i vinterkylan och tvingar mig till skolan. Jag vill träääna.
Fan för matte också.
Whatever.
Nu ska jag skriva ett brev till min rektor, och klaga men inte kan jag klaga på folket, lärarna eller grupparbetena - nej jag får klaga toaletterna för att inte peta i vrg's felfria perfektion som egentligen har fler brister än vad man tror.
Min pojkvän är söt, jag tycker om när han ler och kramar mig.
Jag som brukade älska livet, dricka mig lycklig, kyssa min pojkvän, fotografera fina saker, prestera bra i skolan, umgås med vänner, spela gitarr och sjunga, måla, skriva fina kärlekstexter, bli glad av solen, festa och dansa, tycka om att träna och inte tycka att allt är ett stort hinder.
Förlåt för allt jag har skrivit, det är så jag känner men ack så befriande även om det är grymt egoistiskt att skriva nåt sånt. För att jag inte äter, sover eller slappnar av är ingen annans fel än mitt. Blah Blah Blah, Hjedåå
Jag vet inte riktigt vad som försiggår sig i mitt huvud eller min kropp. Jag drömmer om terroristdåd och att hela min familj dör, drömmar som gör att jag ligger skakig klockan fem om natten, otydliga drömmer om kärleken, ångest inför prov som gestaltar sig i drömmar. Jag känner mig konstig, annorlunda, min liv förändras utan att jag märker det, eller så blundar jag för det, allt är kanske mitt fel egentligen. M tror att hon förstår sig på mina känslor och säger att jag lalala och att jag borde lellele...***
I dont care. Jag förstör, det gör jag, så äckligt jobbig. Förlåt mig.
Nu ska jag skriva min första modetext, wish me good luck.
Jag är lite kär, lite för kär.
Hejdå.
söndag 14 februari 2010
Jag saknar dina hjärtan som såg ut något som de ovan, fast finare, jag saknar när vi skrev brev.
Jag orkade liksom inte gå upp imorse så jag sov vidare, det var så skönt. Veckorna tar död på mig. Nu ska jag läsa trehundra sidor,snabbt. Sen är det helg på riktigt. Jag saknar min älskling, han är inte här.. :( Ciaao!
onsdag 10 februari 2010
Jag har sjuk ångest, jag kan inte formulera eller få ihop en text på 400 ord, jag vet inte vad jag ska skriva men det är för kort att få ihop. Det ska vara koncist, inte min starkaste sida. Gosh. En intressant artikel. Den är inte intressant. Ååååhååhh. Pepp. Snart helg,
Jag går alltid runt och är jättekär men idag kände jag mig, jättejättejättekär, alltså lite extra, jag vet inte varför, men mitt behov av kärlek och närhet växer varje dag, han är det bästa som finns, jag skulle kunna ligga och pussa på honom timmar i sträck. För länge sedan vi såågs.
Kysste honom, han den där snygga killen på lunchen och det var skönt att bara ligga i hans säng, i hans armar. Enda dagen man slutar tidigt, tisdagar äro härliga. Jag och MLI gick till Saturnus och delade på en stor kardemummabulle som vi brukar göra och pluggade matte. Så tog det ett tag tills jag kom hem. Ahm, nu sitter jag framför ett tomt blad i word och ska fylla det med vackra paragrafer, topic sentences och thesis statements om en treasured possession, min fina coldplaybiljett funderar jag på att skriva om. Jag har liksom inget smycke som går i arv eller ett litet föremål med en fantastisk historia bakom. Mm, vill ha helg. Som alltid, varje dag förutom fredagen för då är den här. Vill se Amelie från Montmartre och ligga på soffan och känna mig helt frisk.
Juste! Sök på youtube "subliminal messages" eller "backmasking" it's cool och läskigt, vissa saker liksom. både låtar, dolda budskap i reklamfilmer, reklamannonser och låtar! A bientot, pusss
hej! En fin dag men jag är helt slutkörd. En massa sol, nypistade backar, skidåkning, varm choklad på toppen, snötäckta granar, afterski sittandes i buss, godis, skratt, musik, vind och lite kyla. Trevligt! Min pojkvän är snygg tycker jag. Han följer med mig på snöäventyr nästa månad, yey! Nu blir det matte,,,,skolan är inte så värst rolig alltså, att sova är roligt. Jag är grymt duktig på att sova och försova mig. I miss him, bra låt Yann Tiersen – Comptine D'un Autre Été, L'après-Midi
Jag tänkte reda ut det här med klyschor, lite kort. Jag faller inte för smöraren, som sjunger kärleksserenader, kysser mig på handen, bugar och drar ut stolen varje gång jag ska sitta. Som ger mig en kartong med chokladkonfektyr eller ett stort knippe med sjuttio röda rosor. Det är just det där romantiska som inte var tänkt att vara så typiskt klysch-romantiskt som verkligen blir fint. Något som avviker från det vanliga. Vanligt, uttjatat är tråkigt. Men en röd ros och en kvälls kyssar är inte fel. Snart är det alla hjärtans dag folk, jag har aldrig varit tillsammans med någon på årets mest kärleksfulla dag.
Idag har jag förrått det som betyder mest för mig. Det som får mig att leva och att orka vakna en tidigt vintermorgon. Mitt huvud har förmedlat osanningar som hjärtat inte godkänt. Saker som inte skulle sagts då det verkan finns mening eller bakgrund till det. Saker jag inte står för, saker jag inte tror på. Det finns en pojke som jag älskar med hela mitt hjärta, han jag inte existerar utan. Min kropp och kärlek är hans. Han får mig att gråta för att jag så innerligt älskar honom. Det gör mig ont när jag säger saker jag inte menar. Jag är vilsen och tänker för mycket. Jag är förälskad och destruktiv mot mig själv, mot folk. Jag skriver ofta saker som jag inte står för själv. Jag älskar honom, så mycket. Jag vill att han ska veta att det alltid kommer vara så. Jag kan bara säga att jag denna vecka varit psykiskt instabil, gråtit massor skrattat lika mycket. Tappat bort mig själv och mina tankar, djupt inne, försökt hitta dem. Glömt det mest värdefulla, hittat det. Det finns alltid där. Godnatt.
great bands; mgmt the xx familjen bon iver justice cat power feist rilo kiley the kooks john mayer håkan hellström regina spektor nirvana led zeppelin miike snow coldplay tiger lou florence valentin lykke li el perro del mar rhcp TPC parken kristian anttila u2 hello saferide j. frusciante kings of leon the killers kate nash lily allen +++++ more.
Frustrations, again and again. And I cannot understand and learn all the grammar. Je suis très fatiguée, je veux un café et l'energié. Craazy. Åh helg. Det är otroligt hur veckodagarna försvinner; först den där ångestsöndagen när man ligger på sängen hela dagen, försöker prestera det man skjutit upp HELA veckan, istället loggar man in på facebook var femte minut, tar "pauser", tittar på tv och ger upp. sen den där jobbiga måndagen då man går i skolan från åtta till fyra och försöker komma in i vardagsrytmen och får en massa plugg för resten av veckan. tisdagen som är lite lättare man är van av att bara sova 5 timmar och sitta och plugga till tolv, onsdagen mitt i veckan då är man halvvägs mot helgen, dagen passerar snabbt. den jobbiga torsdagen, slutspurten på skolveckan en åtta till halv fem dag och när den är över är det i princip helg. fredag, presterar man ingenting, slut efter veckan sitter och sitter & väntar på helgen sedan blir det skoj! och så lördag, random stuff, dagen då man chillar galet, inte pluggar, whatsoever. party, fika, allt roligt!
J'aime bien les documentaires, J'ai vu le documentaire "supersize me" c'est très intéressant. À place de faire mes devoirs de francaise, Ce n'est pas bien. Je veux le week-end maintenant. Ohla. Je veux comprends le francais, mais non, je ne comprends pas, c'est très difficle. Au revoir. Je le connais.
J'écris un autre temps..
tisdag 2 februari 2010
Så ska det se ut när jag flyttar, ut, bort, härifrån! Musiken från Amelie from Montmartre är underbar, jag hoppas på att det gör att jag vill plugga franska nu. Paris. Åh. Åh. Magiskt.
Spotify, okej, kärlek till det. Istället för franska satt jag och pappa från 80-tals synth till 90 tals grunge till r'n'b, pop, rock, gamla 60's hits, mm lite utav en resa och han visade mig en massa musik. Plus till spotifys nya related artists funktion. pusss!
Vårsolen ska kasta sin i skugga utöver mina blommiga bågar, medan den letar sig in genom det skira spetstyget vars kvalitet är sprött och söndernött. Blekrosa läppar i aprikos eller korall med örhängen i klaraste kristall. Förlåten kärlek och sönderskrivna ord, uttjatat och bortglömt. I en internetfil finner vi vägen till ett förflutet, icke ej det vara slutet. Må hända att band byts ut när utspillt vin på stenklippa utblickandes över stockholms siluett i skymningen. Får sönderrispade polaroidbilder verka så obetydliga i mörkret då endast stjärnornas visuella artificiella existens i intet det stora svarta påfrestande antyda en tvekan om oändlighet. Ett verkligt hål i magen, psykiskt skjuten utefter att snön lämnar oss och polarfronten rör sig uppåt. Drömmar om surdegsbröd, grekiska taverna och ihållande sommarregn.
Stockholm gator är fula och fulla med brun slask. Det går nästintill inte att komma fram. Vi drömde om sol, glass, parkhäng, tygskor och vår! Idag är det ÅTTA månader med min käraste Oscar! Jag är glad.
Jag har aldrig älskat dig mer, jag är så kär. åh. åh. åh. Pussss!
