Jag är sjuk och likaså är han som jag älskar, han är riktigt sjuk, men han kommer överleva.
Jag såg nyss en film, det var två stycken personer om älskade varandra mer än livet självt men de fick inte vara tillsammans, hon var bortgift han jobbade för hennes man. De var förälskade i hemlighet men när de blev avslöjade skulle de båda dö, men de blev benådade. Hon åkte iväg i en båt, de kunde ha flytt tillsammans, men han stannade för att kungariket inte skulle falla bara på grund av deras kärlek och så kom fienderna från landet på andra sidan havet. Med massa svärd och en stack in ett svärd djupt i hans mage. Blodet rann. Han blev buren ner till floden, det var natt och månen speglade sig i flodens glans. Hon återvände och följde spåret av blod som ledde dit han satt döende, den hon älskade så mycket. Där satt han i skuggan av bron när hon kom med sitt långa lockiga blonda hår, hon satte sig bredvid honom, grät. Hans sista ord var; "You were right. I don't know if life is greater than death. But love was more than either." Han dog, hon kysste honom. Deras liv var över. Och så grät jag för jag vet hur ont kärlek kan göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar