lördag 6 februari 2010

dont forget me i cant hide it.


Idag har jag förrått det som betyder mest för mig. Det som får mig att leva och att orka vakna en tidigt vintermorgon. Mitt huvud har förmedlat osanningar som hjärtat inte godkänt. Saker som inte skulle sagts då det verkan finns mening eller bakgrund till det. Saker jag inte står för, saker jag inte tror på. Det finns en pojke som jag älskar med hela mitt hjärta, han jag inte existerar utan. Min kropp och kärlek är hans. Han får mig att gråta för att jag så innerligt älskar honom. Det gör mig ont när jag säger saker jag inte menar. Jag är vilsen och tänker för mycket. Jag är förälskad och destruktiv mot mig själv, mot folk.
Jag skriver ofta saker som jag inte står för själv. Jag älskar honom, så mycket. Jag vill att han ska veta att det alltid kommer vara så.
Jag kan bara säga att jag denna vecka varit psykiskt instabil, gråtit massor skrattat lika mycket. Tappat bort mig själv och mina tankar, djupt inne, försökt hitta dem. Glömt det mest värdefulla, hittat det. Det finns alltid där. Godnatt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar